Den prestigefulla brittiska (och internationellt spridda) musiktidskriften Gramophone ger i sitt novembernummer 2024 ett porträtt av Karin Rehnqvist och hennes musik. Som första svenska tonsättare presenteras hon i artikelserien Contemporary composers.

Musikskribenten Guy Rickards tar avstamp i de allra tidigaste intrycken av verket Puksånger – Lockrop (från 1989) på cd-skivan Davids nimm och konstaterar 25 år senare att han fortfarande är ”in shock”.

– It was the vocal cycle Puksånger – Lockrop (1989; “Timpanum Songs—Herding Calls”) that pinned my ears back, although nailed them to the sides of my head might be more accurate!

– By the time I came to select my Critics’ Choice that year, when we had the luxury of six choices, I concluded merely with “the stunning CD of Karin Rehnqvist, from which I am still in shock”.

Guy Rickards uppmärksammar naturligtvis även Karin Rehnqvists tonsättarfokus på kraften hos barnen och deras röster och tar bland annat upp verket Ljus av ljus för diskantkör och symfoniorkester som ett lysande exempel; en inspelning som fick Grammis 2014:

Her most notable work involving children’s voices is Light of Light (‘Ljus av Ljus’ in Swedish) from 2003, a cantata in three movements (Bright, shimmering—Dark, compelling—Bright, Intense) designed, in the composer’s words, as “a Song of Praise. A praise to the wonderfulness in our existence, to life, to nature.” Sometimes described, not really accurately, as a choral symphony, this quarter-hour-long work was commissioned jointly by Radio France, Swedish Radio, and the Swedish Concerts Institute and premiered in January 2004 at the Présences Festival, Paris. Manfred Honeck’s account with the Swedish Radio Symphony Orchestra was issued on the Swedish Grammy-award-winning album Karin Rehnqvist—LIVE.

Gramophone-översikten av Rehnqvists verk noterar att många av hennes orkesterkompositioner fortfarande inte är inspelade; men åtskilliga spelas faktiskt av orkestrar runt om i världen.

Arktis Arktis! (från 2000/2001), från cd-skivan med samma namn, är ett exempel på ett orkesterstycke för stråkorkester som på flera håll blivit ett repertoarverk. Det kan ses som ett tidigt inlägg av det klingande, musikaliska slaget om vårt förhållande till natur och klimat.

Rehnqvist’s varied production of orchestral pieces have been relatively less well represented on disc, but not Arktis Arktis! (2000-1). Another product of her Swedish/Scottish Chamber Orchestral residency, its origins lay in her impressions of the Arctic Ocean after taking part in a Swedish polar expedition in 1999. Rehnqvist is not the first Swedish composer to portray the top of the world after seeing it first-hand—think of Nystroem’s Ishavet—and she provided a detailed account of the experiences behind the music, from “the panoramic views, the horizons, the quivering effect when hot and cold air meet”, the tundra of the sub-polar regions, its flora and fauna and the intense “shimmering, glimmering light”.

Läs Karin Rehnqvist-artikeln i Gramophone-serien Contemporary composers ›


Contemporary composers som tidigare presenterats i Gramophone:
Timo Andres (US), Daniel Bjarnason (IS), Oliver Leith (GB), Robert Saxton (GB), Elena Ruehr (US), Arlene Sierra (US/GB), Thomas Larcher (AT), Stuart McRae (GB ), Benet Casablanca (ES).


Previous post Puksånger – lockrop i nyare tappning
Next post Universe – Rehnqvist-verk i nya körantologin