Utrop

UTROP

 är

– en melodi som vandrar mellan olika instrument.
Långsamt artikulerar den sig fram, fragmentiseras och spänns allt hårdare som strängen på en pilbåge.

– ett fallande, som oväntat avbryter denna melodi. Harpa och trombon initierar detta. Till sist leder fallandet till ett brant stup. Långt där nere klingar kontrabas och cello, högst upp, två tibetanska klockor.

– ett samspel mellan femton musiker, en dirigent och dig, kära publik, som lyssnar.

 

– Karin Rehnqvist

Triomphe d’exister

TRIOMPHE D’EXISTER

pour choeur d’enfant et orchestre symphonique

(Triumf att finnas till för barnkör/diskantkör och symfoniorkester)

durata ca 15 min

 

Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändligheten…

Så börjar Edith Södergrans dikt från 1916. Det är ett underbart motto att bära med sig genom livet.

Min tonsättning börjar just ute i oändligheten. Klockspel och crotaller får symbolisera klingande stjärnor i en mörk stråkrymd.

När kören kommer in har vi förflyttat oss till ljusa, vibrerande klanger, där oboe och klarinett svarar kören från varsitt håll; Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till!

Andra delen är mörk och suggestiv. Här handlar det om tiden. Kören åker kana på tonerna för att utmäta tid. Orkestern markerar slag, som från en stor pendel; Tid – förvandlerska, tid förstörerska, tid – förtrollerska kommer du med nya ränker…

Till sist är vi tillbaka i det ljusa, skälvande. Också slutfrasen inger mod; en gång slockna alla stjärnor, men de lysa alltid utan skräck.

Barnkör och symfoniorkester är en sällsam värld att få befinna sig i för en tonsättare. Rösternas intensiva klang och de olika instrumentens färgrikedom inspirerar och öppnar möjligheter.

Triomphe d’exister är skrivet för Portos operas barnkör och stadens nationalorkester* hemmahörande i Casa da Música, Portos moderna konserthus i norra Portugal. Eftersom svenskan ligger långt från portugisiskan valde jag att tonsätta Edith Södergrans dikt i fransk översättning. Varje språk präglar musiken genom karaktär och språkljud. Jag har tidigare tonsatt samma dikt på svenska för kör a cappella. Det blev en helt annan musik.

– Karin Rehnqvist, 1 dec 2008

* Coro Infantil do Círculo Portuense de Ópera och Orquestra Nacional do Porto

 

Texter

Triomphe d’exister

Que craindre? Je suis une partie de l’immensité.

Je suis une partie de la grande force du tout,

un monde isolé parmi des millions de mondes

une étoile de première grandeur qui s’éteindrait la dernière.

Triomphe de vivre, triomphe de respirer, triomphe d’exister!

Triomphe de sentir le temps glacé couler dans ses veines

et d’entendre le fleuve silencieux de la nuit

et d’être debout sur la montagne, au soleil.

Je marche sur le soleil, je me tiens sur le soleil,

je ne connais rien d’autre que le soleil.

Temps – qui transforme, temps – qui détruit, temps – qui envoûte,

viens-tu avec de nouvelles intrigues, mille ruses pour m’offrir une existence

comme une petite graine, comme un serpent lové, comme un rocher au milieu de la mer?

Temps – toi meurtrier – écarte-toi de moi!

Le soleil remplit jusqu’au bord ma poitrine d’un miel exquis

et il dit: un jour toutes les étoiles s’eteindront,

et pourtant elles continuent de briller sans crainte.

– Edith Södergran, trad. D. Jauzion-Graverolles,
adapté par Karin R

Triumf att finnas till…

Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändligheten.

Jag är en del av alltets stora kraft,

en ensam värld inom miljoner världar,

en första gradens stjärna lik som slocknar sist.

Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till!

Triumf att känna tiden iskall rinna genom sina ådror

och höra nattens tysta flod

och stå på berget under solen.

Jag går på sol, jag står på sol,

jag vet av ingenting annat än sol.

Tid – förvandlerska, tid – förstörerska, tid – förtrollerska

kommer du med nya ränker, tusen lister för att bjuda mig en tillvaro

som ett litet frö, som en ringlad orm, som en klippa i havet?

Tid – du mörderska – vik ifrån mig!

Solen fyller upp mitt bröst med ljuvlig honung upp till randen

och hon säger: en gång slockna alla stjärnor, men de lysa alltid utan skräck.

– Edith Södergran

TILT

TILT

Drama för blandad kör a cappella

Musik: Karin Rehnqvist
Text: Staffan Olzon

durata ca 9 min

 

 

TILT är ett absurt drama för kör.

Elva roliga och självlysande fraser upprepas och pusslas ihop till nya mönster.

En piska avbyter ibland sången plötsligt och burdust.

 

Stycket innehåller inte så många olika toner, istället varieras klangen.

Kören ombeds sjunga ”milt faderligt med trutande mun”, ”nasalt”, myndigt eller annat.

 

En historia berättas. På något sätt handlar det om en resa.

 

TILT, styckets huvudsats, omringas av två Sardinsånger. I dessa kommer fraserna in tätt. Innan den ena har slutat börjar nästa.

Precis som sardiner ligger hopkilade i en burk.

Till Ängeln med de brinnande händerna

TILL ÄNGELN

MED DE BRINNANDE HÄNDERNA

För oboe och blandad kör, alternativt oboe och diskantkör

Samtliga texter ›
Länge har det intresserat mig hur enskilda instruments klang och röster påverkar varandra. Man skulle kunna översätta olika röstkvaliteter till olika instrument, vad gäller kvinnorösten t ex;
hög huvudklang – flöjt eller stråkars flageolettspel
låg bröstklang – oboe i lågt register, osv.

Att komponera för kör och oboe har därför känts oerhört inspirerande.
Jag sökte en text där oboen kunde förhålla sig självständig, som ett motstånd, samtidigt som den ibland skulle kunna smälta samman med kören. Jag fann Björn von Rosens oerhört vackra dikt, som genast gav komponerandet vingar:
Till Ängeln med de brinnande händerna

Till Ängeln med de brinnande händerna

Sänk dig ner, en gång, mot jordens rund

du högt förbiflygande ängel med brinnande händer.

 

Under de många vintrar som följt på varandra

har våra ögon och läppar alltmer frusit samman.

 

Berör oss bara, en gång, med dina glödande handflator

tryck dem bara helt lätt mot våra nedisade ansikten.

 

Och låt oss sedan sova lugnt

i askan som blir kvar efteråt.

– Björn von Rosen

 

Det musikaliska språket är, som alltid hos mig, inspirerat av äldre svensk folkmusik, både i modalitet och vad gäller t ex användandet av kvartstoner i oboen. Även röstmässigt finns här anknytning till kulning, men det är utkomponerat klangligt i kören, som använder ”vanlig” röstteknik.

 

I mittenpartiet rör sig 2 solister och oboen i korta melismer över körens rörliga klanger. Här blir rösternas och instrumentets sammansmältning extra tydligt. Vad är röst, vad är instrument?

 

Karin Rehnqvist, 21/8 2003

Engelsk översättning

To the Angel with the Fiery Hands

To the Angel with the Fiery Hands

Lower, fall, descend to earth just once

angel high flying by with burning hands

 

Throughout these many winters passing one by one

our eyes and lips grew frozen, frosted sealed together.

 

Touch us gently once please, only once with your fiery palms:

pressing them oh ever so lightly across our icy eyes

 

And then we’ll sleep in peace and rest

quietly in the ashes left behind.

– Björn von Rosen, translated by Linda Schenck

Tiger touch

TIGER TOUCH

för symfoniorkester

durata ca 9 min

 

Det var en gång en mycket ung och uppskattad chefdirigent, som fyllde trettio år. Hans orkester beställde då som en överraskning ett nytt stycke musik till honom. Eftersom han, liksom alla verkligt stora musiker, i sina konstnärliga uttryck kunde vara både mjuk och livsfarlig, fick stycket heta Tiger Touch.

 

Stycket blev, kan man säga, en dialog mellan olika instrument och uttryck.

Pampigt brass möter först unisona stråkar i en långsamt spunnen melodi. Ett spralligt och glatt tema i träblås möter sedan vilda polskerytmer* i stråk. Tre bastrummor som står utplacerade längst bak på scenen slår ibland en puls, som stora hjärtslag.

 

Genom de olika melodierna och rytmerna talar instrument och uttryck med varandra. De avbryter varandra, de förvandlas, de bråkar runt.

Somt försvinner, annat dyker upp igen, utvecklas och byter skepnad.

Till sist återstår bara klangen, rytmen och – ett stort tigervrål!

 

”Till Gustavo Dudamel när han fylller 30 år”

 

Göteborg Symfoniker – det var orkestern – uruppförde Tiger Touch under Dudamels ledning i Göteborgs Konserthus onsdagen den 14 september. Tillsammans tog de sedan det på turné till Oslo och Reykjavik.

 

Karin Rehnqvist

 

* polska, är en traditionell svensk dans som går i tretakt. Den finns i olika varianter. Här har jag använt en med ojämna taktslag, i relation 2:4:3