Till startsidan www.karin-rehnqvist.se ›

noter23mini

Tenebrae
– för blandad kör (2010)

Text: Paul Celan

 

Durata ca 6 min

 

Det är med viss bävan jag ger mig på att tonsätta Paul Celans dikt Tenebrae. Den är så oerhört stark och ofattbart smärtsam.
En bön som rör sig inte uppåt mot himlen, utan neråt, mot avgrunden.
Den har legat länge i min mapp med dikter, möjliga för tonsättning.

 

Men är det möjligt?
Kan det finnas musik till dessa ord?

 

Detta gör jag musikaliskt; går mellan stora kontraster i uttryck, i huvudsak två:

– Det mest expressiva - får sjungas ordlöst.

– Orden, de oerhörda och smärtsamma, får sjungas naket, avskalat, utan uttryck.

 

”Windschief gingen wir hin…” (förvridna gick vi...)

 

Vissa toner får sträcka sig utanför den tempererade skalan vi har vant oss vid idag i västerlandet. Det finns så många mikrosteg emellan pianotangenternas halva tonsteg.
Kvartstonerna får i detta stycke gestalta det förvridna, när verkligheten skevar, är obegriplig.
Som i ett samhälle man inte får finnas till i.

 

 

Tenebrae är beställt av Ultima-festivalen för Lettlands radiokör (Latvian Radio Choir).
Det ingår i Concrescence-projektet initierat av Lars Thoresen, där otemperade skalor och sångtekniker från folkmusik i olika delar av världen har prövats i kör.

 

Karin Rehnqvist, juli 2010

 

–––

Tenebrae

 

Nah sind wir , Herr

nahe und greiffbar.

 

Gegriffen schon, Herr,

ineinander verkrallt, als wär

der Leib eines jeden von uns

dein Leib, Herr.

 

Bete, Herr,

bete zu uns,

wir sind nah.

 

Windschief gingen wir hin,

gingen wir hin, uns zu bücken

nach Mulde und Maar.

Zur Tränke gingen wir, Herr.

 

Es war Blut, es war,

was du vergossen, Herr.

 

Es glänzte.

 

Es warf uns dein Bild in die Augen, Herr.

Augen und Mund stehn so offen und leer, Herr.

 

Wir haben getrunken, Herr.

Das Blut und das Bild, das im Blut war, Herr.

 

Bete Herr.

Wir sind nah.

Paul Celan

 

Svensk översättning:

 

Tenebrae

 

Nära är vi, Herre,

nära och påtagliga.

 

Tagna redan, Herrre,

sammanklösta i varann, som om

vars och ens kropp var

din kropp, Herre.

 

Bed, Herre,

bed till oss,

vi är nära.

 

Förvridna gick vi bort,

gick vi bort, för att böja oss ned

till gropen och gyttjan.

 

Till vattningsstället gick vi, Herre.

 

Det var blod, det var

vad du utgjutit, Herre.

Det glänste.

 

Det slängde din bild i våra ögon, Herre.

Ögon och mun står så öppna och tomma, Herre.

 

Vi har druckit, Herre.

Blodet och bilden som var i blodet, Herre.

 

Bed, Herre.

Vi är nära.

Paul Celan, översatt av Göran Sonnevi