Ock av törnen

OCK AV TÖRNEN
1. Klagosång
2. Jag lyfter blicken
3. Måste ock av törnen vara
4. Rädda mig ur dyn

Klagosånger har följt människan genom långa tider. Här har jag försökt gestalta en, där fyra saxofoner och en soloröst låter sina klangvärldar mötas och färga av sig på varandra. Genom stycket löper ropet, klagan och sökandet. Att få högljutt klaga ut sin smärta tror jag är livsviktigt (däremot kan vi skippa smågnället).

 

Texterna är hämtade ur Psaltaren och vår svenska psalmbok. Musikaliskt återfinns några av våra traditionella folkliga koraler inbyggda, mer eller mindre hörbart.

Sion klagar med stor smärta,/ Ropar i sin tröstlöshet,/ Gjuter ut sitt sorgsna hjärta,/ För den som dess hjärta vet,/ Säger ”Herren haver sig/ Bortvänt övergivit mig./ Han ej mer sig låter finna,/ Fåfängt mina tårar rinna”.

Insprängt i denna koral, där melodin i sångstämman reducerats till några enstaka toner (är man ledsen har man kanske inte så många toner), ligger ett kort motiv, som så småningom tas över från saxofonerna av rösten. I och med detta vänder sig rösten med sin klagan mer utåt, får mer kraft och går från stegvisa toner till stora språng:

Rädda mig Gud/ Jag har sjunkit ner i bottenlös dy/ Vattnet når mig till halsen/ Jag har inget fotfäste/ Strömmen vill dra ner mig/ Jag har ropat mig trött/ Min strupe är hes/ Jag har väntat länge på min Gud

 

Andra satsen har ett ljusare anslag. (Jag har roat mig lite med att vid texten ”himmelen” låta någon saxofon drilla i lågt register, som en hälsning från underjorden. Även om temat är allvarligt inger musiken alltid lust):.

Jag lyfter blicken mot dig/ du som bor i himmelen/ Jag lyfter ögat mot himmelen/ Jag lyfter mina händer/ Var är min hjälp?…

 

Tredje satsen anknyter både textligt och musikaliskt till den första, men efter textraden ”över jordens kval och ve”, landar saxofonerna i ett mörkt, hårt ansatt ackord som upprepas och upprepas oändligt, likt en avskalad smärtans koral; ”chorale doloroso”.

Måste ock av törnen vara/ Här din krona, o min brud,/ Tårar dina pärlor klara,/ Suckar dina sångers ljud,/ Lyft din ögon upp och se/ Över jordens kval och ve/ Himlen öppnad, palmen vunnen/ Livets krona saligt funnen

 

I den sista satsen spetsas klangen rejält. Sångerskans kulning (sångsätt som förr användes på fäbodar för att kalla på djur och kommunicera över stora avstånd) blandar sig här med altsaxofonens intensiva klang. Vad är röst, vad är instrument? Texten består endast av raden
Rädda mig ur dyn

 

Karin Rehnqvist, 24/7 2002

Texterna:

1.Sion klagar, Heerman, 1937 års svenska psalmbok nr 168
Rädda mig Gud, Psaltaren 69

2. Jag lyfter blicken, Psaltaren m m

3. Måste ock av törnen vara, Pauli, Wallin 1937 års svenska psalmbok nr 168

4. Rädda mig ur dyn, Psaltaren 69

Ock av törnen komponerades för Susanne Rosenberg och Stockholms Saxofonkvartett på beställning av Rikskonserter.