Bara du går över markerna är en kärlekssång för blandad kör. Mot kanske gängse bilder i musik och litteratur är min älskade en man, gärna klädd i ylletröja och storstövlar. Jag ser honom för mitt inre komma gåendes över markerna, borta vid horisonten.

Musiken bygger därför på horisonter, ett slags borduntoner, som efterhand växlar. Vid texten ”lever var källa, sjunger var tuva ditt namn” blommar musiken ut, passionerat och klangrikt.

Bara du går över markerna komponerades för Rikskören Pro Musica 1995 på beställning av Rikskonserter. Stycket uruppfördes i Nordens Hus på Färöarna.

– Karin Rehnqvist


Bara du går över markerna,

lever var källa,

sjunger var tuva ditt namn.

Skyarna brinna och parkerna

susa och fälla

lövet som guld i din famn

 

Och vid de skummiga stränderna

hör jag din stämmas

vaggande vågsorl till tröst.

Räck mig de älskade händerna.

Mörkret skall skrämmas.

Kvalet skall släppa mitt bröst.

 

Bara du går över ängarna,

bara jag ser dig

vandra i fjärran förbi,

darra de eviga strängarna.

Säg mig vem ger dig

makten som blir melodi?

— Bo Bergman

 

Previous post Att bryta isen
Next post Beginning